Vardagen traskar på...

...på något konstigt vis.

Begravningen är över, semlorna uppätna och släkten är åter skingrad.

På väg till begravningen undrade 3-åringen om morfar nu ligger i skattkistan...ja det kan man ju säga att han gör.
Väl framme så gick han fram och knackade på kistan och såg så där filurig ut som bara han kan göra. Sedan följde en lång diskussion om att vi skulle öppna kistan, jag vann.
Under sista musikstycket lyckades han somna och sov sig nästan igenom hela fikastunden för att sedan vakna och trycka i sig nästan en hel semla.

Allt förlöpte enligt planerna och vi fick hedra pappa med en utsökt middag på kvällen hos syrran med närmsta släkten.

Dagen efter begravningen satt 3-åringen på mormors säng och upprepade - farsan är död, farsan är död. Vi kunde inte annat än le.

Tur att man har de små liven.

Så här går det till på skolgymnastiken 2010!

7-åringen berättade idag att de hade spelat innebandy på gympan. Han älskar detta och berättade ivrigt om spelets gång m.m. Jag vet inte hur vi kom in på det men sen säger han att pojkarna hade spelat mot pojkarna och flickorna mot flickorna!!
VAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Det är inte sant att i dag göra en sådan indelning. Jag hatade sådana uppdelningar när jag gick i skolan och valde därför att spela med pojkarna.
Jag är så upprörd nu så jag får ta ett glas rött för att lugna nerverna.

Snart är det utvecklingssamtal...och jag vill ha en mycket bra förklaring till detta påhitt.

7-åringen berättar

- Jo, idag testade jag om man kunde skära sig på pennvässaren. Första gången gick det inte men så satte jag in lillfingret i skalaren och då gick det!

Jag orkar inte blogga om nått.

Tillfällig avbrott.

Instruktioner från skolan inför i morgon.

Följande meddelande fick vi från skolan idag.

Detta har vi just fått veta ang. skolskjutsarna (vg se meddelandet som följer nedan). Förhoppningsvis har vi personal på plats ändå, om inte väderläget är likadant som idag. Som ni förstår kan vi inte vara mer precisa i hur morgondagen kommer att se ut.

Hej!
Nu har det beslutas att den upphandlade skolbussen/skoltaxi.
Är in ställs den 4 februari 2010 någon
Det på grund av att vi inte kan garantera säkerheten för våra elever eller våra transportörer. Dess utom så är snöröjningen på mindre vägar svår att hinna med efter som det är huvud vägar som prioriteras.

Jag hoppas att människan som skrivit detta inte undervisar min son i skolan. Det är skandal att skriva så uselt även om man inte är lärare.

Nej, nu orkar jag inte ösa mer snö.

Kom hem kl 16 och kom in i huset först nu ca 18.30.
Första uppgiften blev att ösa in oss på uppfarten så 2 bilar fick plats. Sedan har jag räddat några buskar och häckar. Verandataket blev 80 cm lägre. Pooltaket rensades från snön. Jag kommer få finfina snöösarmuskler till sommaren. För att citera Gardell: - snö, jag måste ha snö! men det handlar om en helt annan slags snö.

Funderingar

3-åringen kan inte sova för han funderar över döden.

- Mamma, alltså, varför är morfar död?
Jag förklarar igen att han fick en sjukdom som heter Stroke och att hjärtat slutade att slå.
- En Strike?
Nej, en Stroke.
- Ja,ha.
- jag gillar inte morfar för att han är död, när ska han sluta att vara död?
Förklarar för honom att vi kommer aldrig att träffa morfar igen.
- Har storebror skjutit morfar?
Nej, storebror har inte skjutit morfar. Han dog av sjukdomen.
- är han på sjukhuset nu då och får mat i slangen genom näsan?
Nej, det var innan han dog.
- han kunde inte svälja så bra.
Det stämmer och han hade lite svårt att prata.
- härmar morfar.
- morfar skojade med mig på sjukhuset, han trodde jag hade Alfons på tröjan men det var ju grodjackan.
- kan jag få komma ner och sitta hos er?